Nerva

Nerva var en romersk kejsare som föddes den 8 november år 30 i Narnia (en kommun i provinsen Terni i nuvarande Italien.) Marcus Cocceius Nerva var son till en rik advokat från Rom.

Nervas släkt hade också enligt familjetraditionen haft höga ämbeten (poster) och Nerva var på långt håll släkt med en av de forna romerska kejsarna Tiberius. Nerva följde familjetradiotionen och lyckades så småningom bli en hög ämbets (tjänsteman) i det romerska riket och trots att det, hände mycket i det romarriket visade Nerva upp en förmåga att alltid lyckas få höga poster (tjänster).

Nerva hjälpte bl.a. En av de tidigare romerska kejsarna Nero att få stopp på senatsmannen Pisos sammansvärjning mot Nero år 65. År 71 var Nerva medkonsul (hög ämbetsman) tillsammans med Vespasianus och år 90 samarbetade Nerva med Domitianus.

Efter att Domitianus som senare blivit kejsare blivit dödad så tog senaten (äldsterådet) ett snabbt beslut och utsåg Nerva till ny romersk kejsare. Detta blev han den 18 september år 96 när han var 66 år gammal.

Nerva blev snabbt omtyckt som romersk kejsare av den vanliga romerska befolkningen eftersom han bl.a. Gav romare som inte tjänade så mycket mark som de kunde bruka och eftersom han till skillnad mot forne kejsaren Domitianus aldrig dödade medlemmar ur senaten (äldsterådet). Under sin tid som regent så började kejsar Nerva också med olika former av byggprojekt och lät t.ex. Sina undersåtar upprusta (förbättra) vägarna och akvedukterna (vattenledningarna) i det romerska riket.

Även om Nerva var omtyckt av civilbefolkningen i sitt rike och senaten som tidigt, gav honom den fina titeln “Pater Patriae (“Fäderneslandets fader” var han inte lika uppskattad av sina soldater. År 97 gjorde Praetoriangardet (den kejserliga livvakten i Romarriket) uppror (myteri) och låste in kejsaren i hans palats (slott) och bad att Nerva skulle ge dem tjänarna Petronius och Parthenius som mördat Nervas företrädare kejsaren Domitianus.

Trots att Nerva inte gick med på detta lyckades militärerna ändå få tag i de ansvariga tjänarna och döda dem. Denna händelse kom att bli till Nervas politiska nackdel eftersom det visade att kejsaren inte lyckats vara lika auktoritär (viljestark) som förut.

För att komma ur denna besvärliga situation, adopterade Nerva en son vid namn Marcus Ulpius Trajanus som skulle komma att bli Nervas efterträdare som ny romersk kejsare. Nerva dog den 28 januari år 98 efter att ha fått ett slaganfall påverkat av ett vredesutbrott som ledde till att kejsaren började svettas rejält, få hög feber och slutligen dö.

Nerva blev 68 år gammal och blev efter sin död förklarad som en gud av den romerska senaten. Han är begravd tillsammans med en annan grupp kejsare som kallas de Julisk-Claudiska kejsarna i kejsaren Augustus Mausoleum (gravminnesbyggnad).

Journalist: Calle Doolke