Kumaner

Kumaner (Polovtser) var ett turkiskt folk, som ca år 750 var bosatt i ett område i närheten av floderna Volga och Jajk i den moderna tidens Ryssland och Ukraina. Första gången som detta folk är känt genom historien är år 1061.

Folkets latinska namn Cumanus tror man förmodligen att kumanerna fick eftersom de under en period bodde vid en flod som hette Kuma i den norra delen av området Kaukasus i vår tids Ryssland. I ungersk historia är ett kumanskt-ungerskt samarbete känt sedan år 889, då den ungerske härskaren Ladislaus IV bad kumanerna att komma till Ungern, eftersom han behövde deras hjälp.

Under denna tid levde kumanerna, mellan Ungerns två största floder Donau och Tisza. Detta område heter i modern tid i Ungern Kunság (Kumanska områden). Nuförtiden finns det inte längre någon kumansk minoritetsgrupp eftersom denna har sammansmält med den ungerska befolkningen. Den sista människan som fortfarande kunde tala det kumanska språket var en man vid namn István Varró som dog på 1770-talet.

Däremot lever kumanska ord kvar i t.ex. det ungerska efternamnet Kun, Kumanovo (stad i nordöstra Makedonien) och i Ungern i namn som de ungerska länen Bács-Kiskun och Jász-Nagykun-Szolnok. Huvudanledningen till detta är bl.a. att kumanernas egna område Kunság lyckades att fortsätta att existera ända fram till 1800-talet.

I skrivande stund: Calle Doolke