Stirtonia

Stirtonia, var en tidig vrålapsart som kunde bli ca 1,1 meter lång och som levde på den nuvarande sydamerikanska kontinenten under tidsperioden Miocen.

Denna apart var en riktig jätte, jämfört med andra aparter som levde under denna tidsera.

Stirtonia, hade en välutvecklad gripsvans och ett stort kraftigt huvud.

Forskare tror också att detta djur liksom sina nu levande vrålapskusiner kunde ge ifrån sig ett högt vrål för att skrämma iväg sina fiender.

Man har lyckats konstatera att Stirtonia i huvudsak åt löv, efter att ha tittat på detta djurs tänder medan dess nu levande ättlingar vrålaporna äter frukt.

I skrivande stund: Calle Doolke

Punkgrodorna

Genghis Groda är en av de fyra Punkgrodorna som förekommer i Teenage Mutant Ninja Turtlesavsnittet Invasion of the Punk Frogs där det hela börjar med att sköldpaddornas ärkefiende Shredder vill att hans kumpan den elake Krang som är en utomjordisk krigsherre från den fiktiva platsen Dimension X ska skicka bakterieceller för att Shredder ska kunna skapa nya mutanter. Detta gör Krang men av misstag kommer inte Shredders material till New York City utan råkar istället hamna i ett träsk i Florida dit Shredder åker och finner att fyra grodor blivit muterade. Dessa tar Shredder och övar upp i kampsport och döper till Gengis Groda efter en av Shredders historiska favoriter Djingis Khan.

De andra grodorna ger han namnen Attila Groda, Rasputin den galna grodan och Napoleon Bonagroda. Shredder använder de fyra mutantgrodorna i onda syften där han bl.a. låter dem utföra bankrån i New York City samt stjäla kemikalier för att Oroku Saki (Shredder) ska kunna skapa fler mutanter. Polis och andra myndigheter ger Turtles skulden för detta och därför startar precis som Shredder hoppats en intensiv jakt på dessa. Allt tycks gå enligt den onde Shredders planer ända tills Punkgrodorna blir räddade av Turtles och får veta att Shredder är en elak figur som lurat dem att tro att sköldpaddorna är fienden och då byter dem sida och hjälper Turtles att besegra Shredder istället.

Vid skärmen: Calle Doolke

Magellanräv

Magellanräven är ett hunddjur som heter Pseudalopex culpaeus på latin. Detta djur är mellan 60 och 115 cm långt och har en ca 40 cm lång svans. Denna rävart kan nå upp till en vikt av ca 7,5 kg (i sällsynta fall kan räven väga 13 kg).

Förutom detta har Magellanräven bl.a. gråröd färg på pälsen och framsidan på djurets hals är vit. Magellanräven lever framför allt i sydamerikanska länder som t.ex. Ecuador, Peru och Argentina.

Magellanräven äter mest hardjur och gnagare. Men den kan också t.ex. äta fåglar insekter och as. Detta hunddjur lever i små flockar som leds av ett alfapar (ledarpar).

Senare kommer rävhonor att stanna kvar i flocken medan hannarna lämnar gruppen så fort de nått vuxen ålder. Magellanrävhonan föder ca 5 valpar per födsel. En del bönder i vissa områden där djuret lever är rädda att den ska angripa tamfår även om detta är mycket ovanligt.

Därför händer det ibland att räven blir ivägkörd när den kommer för nära platser som bebos av människor.

Journalist: Calle Doolke

Kragbjörn

Kragbjörnen är en björnart som är närbesläktad med svartbjörnen. På latin heter djuret Selenarctos Thibetanus. Denna björn lever mest i lövträdsskog samt tropisk regnskogsmiljö i bl.a. Pakistan, Japan och Indien. Kragbjörnen har nästan helt svart päls, en V-formad vit fläck på bröstet och långa hår runt halsen.

Det är detta som har gett björnen dess namn kragbjörn. Kragbjörnen blir ca 120 -180 cm lång och har en svanslängd på 6-10 cm. Det är stor skillnad i vikt mellan honan och hanen av denna art.

Kragsbjörnhanen väger ungefär 110-150 kg medan honan väger ca 65-90 kg. Detta djur är aktivt både dag och nattetid. Kragbjörnen äter mest bl.a. bär och nötter men kan också t.ex. ibland äta större djur som bl.a. vattenbuffel och mindre djur som insekter.

Kragbjörnshonan föder oftast 2 ungar.

Vid skärmen: Calle Doolke

Kumaner

Kumaner (Polovtser) var ett turkiskt folk, som ca år 750 var bosatt i ett område i närheten av floderna Volga och Jajk i den moderna tidens Ryssland och Ukraina. Första gången som detta folk är känt genom historien är år 1061.

Folkets latinska namn Cumanus tror man förmodligen att kumanerna fick eftersom de under en period bodde vid en flod som hette Kuma i den norra delen av området Kaukasus i vår tids Ryssland. I ungersk historia är ett kumanskt-ungerskt samarbete känt sedan år 889, då den ungerske härskaren Ladislaus IV bad kumanerna att komma till Ungern, eftersom han behövde deras hjälp.

Under denna tid levde kumanerna, mellan Ungerns två största floder Donau och Tisza. Detta område heter i modern tid i Ungern Kunság (Kumanska områden). Nuförtiden finns det inte längre någon kumansk minoritetsgrupp eftersom denna har sammansmält med den ungerska befolkningen. Den sista människan som fortfarande kunde tala det kumanska språket var en man vid namn István Varró som dog på 1770-talet.

Däremot lever kumanska ord kvar i t.ex. det ungerska efternamnet Kun, Kumanovo (stad i nordöstra Makedonien) och i Ungern i namn som de ungerska länen Bács-Kiskun och Jász-Nagykun-Szolnok. Huvudanledningen till detta är bl.a. att kumanernas egna område Kunság lyckades att fortsätta att existera ända fram till 1800-talet.

I skrivande stund: Calle Doolke

Ladislaus IV

Ladislaus var en ungersk härskare som föddes år 1262 i en ort som hette Körösszeg. Ladislaus IV var son till den forne ungerske kungen Stefan den femte av Ungern och hans mamma hette Elisabet och var en prinsessa som tillhörde turkfolket kumaner.

År 1272 blev Ladislaus krönt till ungersk kung vid bara 10 års ålder.

Ett av de viktigaste besluten som Ladislaus fattade 16 år gammal år 1278 var att se till att adelsmännen som var kumaner och hade levt i Ungern sedan en av de tidigare ungerska kungarna Bela IV:s dagar fick samma rättigheter som den ungerska adeln.

Under Ladislaus IV:s tid utkämpade Ungern också krig mot Kungariket Tjeckien och den tjeckiske regenten Ottokar II år 1273 eftersom Ladislaus motståndare Ottokar II visste att den ungerske härskaren inte hade speciellt mycket makt vid denna tid. Detta gjorde att de ungerska adelsmännen möttes och sammanträdde en sista gång.

Men detta förändrades senare efter att kung Ladislaus IV, började samarbeta med härskaren Rudolfs-Habsburg som regerade i Det Tysk-Romerska Riket och de båda kungarna kunde tillsammans besegra den gemensamme fienden Det Tjeckiska Kungariket. Rudolf lyckades behålla sin makt, dessvärre lyckades inte Ungerns kung göra samma sak och alla försök till förändring (reform) som Ladislaus IV försökte genomföra misslyckades.

Slutligen år 1290 blev kung Ladislaus IV ironiskt nog dödad av dem som han hade sett till fick det bättre än förut nämligen kumanska adelsmän. Man är inte helt säker vad orsaken till detta var men en anledning, kan vara att en inflytelserik man under denna tidsperiod som hette Kopasz Borsa hade givit kumanerna order om att döda kungen.

Ladislaus IV blev bara 28 år gammal och efterträddes av Andreas III av Ungern.

Journalist: Calle Doolke

Komodovaran

Komodovaranen är en stor ödla som lever i Indonesien. Den är en stor ödla som är det närmaste vi kan komma forntidens dinosaurier.

Komodovaranen och dess förfäder har levt på jorden i ca 40 miljoner år. Den jättelika ödlan äter i huvudsak kadaver, t.ex. rester av döda djur.

Komodovaranen äter också större djur som bl.a. vattenbuffel, apor, vildsvin och getter och i några sällsynta enstaka fall har det hänt att den ätit människor. Komodovaranen blir i vuxen ålder 2-3 meter lång och vikten brukar ligga på ca 70 kg.

Detta gör att denna art räknas som den största ödlan i världen.

Vid datorn: Calle Doolke