Art Babbitt

Art Babbitt(Arthur HaroldBabitskij)som han egentligen hette var en animatör som kom från USA. Han föddes den 8 oktober 1907 i staden Omaha som ligger i delstaten Nebraska.

Babbitt fick mängder med priser för arbete både som regissör och animatör men han är nog mest berömd för att ha skapat figuren Långben. Art startade sin karriär i New York på animatören Paul Terrys företagTerrytoons Studio.

På 1930-talet flyttade Art Babbitt från New York till storstaden Los Angeles, samtidigt som bl.a. sin gamle arbetskamrat Bill Tytla och började arbeta som animatör på Walt Disney Studios. Babbitts första viktiga arbete blev den berusade musen i kortfilmen The Country Cousin (Kusinen från Landet 1936).

Andra filmer och karaktärersom Art Babbitt skapat är bl.a. den onda drottningen i Snövit, Herr Stork i Disneyklassikern Dumbo och dockmakaren Gepetto i Disneyversionen av Collodis bok Pinocchio. Trots att Art fick en rejäl lön på Walt Disney Studios hade han, full förståelse för att hans mindre välbetalda medarbetare ville bilda en fackförening.

Pg.a. detta var Art Babbitt och Walt Disney för alltid ovänner (fiender). Efter att Art gick ur Disneys företags fackförening och istället gick med i karikatyrtecknarnas fack som hette ”Guild Local 852” blev Babbitt avskedad från Walt Disney Studios.

Detta blev efter en tid orsaken till att flera av Disneys andra animatörer gick ut i strejk och slutade med att Art Babbitt fick fungera som bl.a. förhandlare. Efter tjäntgöring i Amerikanska Marinkåren och diverse mindre jobb för andra företag återvände Art tillWalt Disney Studios 1991 efter att Walts brorson Roy E. Disney tagit kontakt med Art Babbitt och bett honom komma tillbaka.

Art Babbitt var gift 3 gånger under sitt liv bl.a. med en kvinna vid namn Marge Champion (dansmodell för Snövit och de sju dvärgarna) åren 1937-40 och med en kvinna som hette Dina Babbitt som hade överlevt efter förintelsen.

Art Babbitt dog den 4 mars 1992 efter att ha fått njursvikt. Art Babbitt blev 84 år gammal.

Journalist: Calle Doolke

Ansgar

Ansgar var en nordisk munk som föddes år 801. Han växte upp i det franska klostret Corbie. 826 gjorde Ansgar vid 39 års ålder en misslyckad resa till Danmark, för att försöka omvända danskarna till kristiendomen men utan framgång. Tre år senare reste Ansgar och hans munkkollega Witmar på uppdrag av den tyske kejsaren Ludvig I, också känd som Ludvig den fromme till Sverige där de stannade fram tills år 831.

I Sverige välkomnades Ansgar och Witmar, av kungen Björn i Birka där de tilläts, att hålla predikningar samt bygga en kyrka. År 831 efter återkomsten från Sverige, blev Ansgar utsedd till ärkebiskop i Hamburg, men han blev förvisad från staden 845 då den blev förstörd av vikingar från Danmark.

Istället blev Ansgar utsedd till biskop i Bremen år 847. I början på 880-talet återvände Nordens Apostel (smeknamn på Ansgar) till Sverige och då fick han återuppbygga sin kyrka och församling i Birka. Ansgar dog år 865 och blev 64 år gammal.

Efter sin död blev Ansgar helgonförklarad.
Vid skärmen: Calle Doolke

Ullhårig noshörning

Den ullhåriga noshörningen som hette Coelodonta antiquatis var en numera utdöd noshörningsart som levde under pleistocenperioden på istiden för ungefär 250 000- 12 000 år sedan bl.a. i nuvarande Europa och på våra dagars asiatiska kontinent. Den ullhåriga noshörningen var ungefär 3 meter lång och hade två horn på sin nos.

Det som skiljde den ullhåriga noshörningen mest från vår tids noshörningar var att den hade päls. Den enda noshörningsarten idag som har päls är Sumatranoshörningen.

Den ullhåriga noshörningen åt mest gräs. Det finns många bevarade målningar av detta djur i grottor i bl.a. södra Europa.

Vid skärmen: Calle Doolke

Epigualus

Epigualus, var en tidig jordekorrsart som levde under tidseran Miocen på jorden för länge sedan. Detta djur levde i hålor (gryt) i varma områden.

Utseendemässigt såg, Epigualus också lite smått märklig ut med några stora horn mitt framför sina ögon.

Dessa horn tror man att denna tidiga jordekorre använde som grävredskap, men det är också möjligt att den använde hornen till att försvara sig mot fiender med.

Vid skärmen: Calle Doolke

Assurbanipal

Assurbanipal var en assyrisk härskare som levde mellan år 668 och 627 före Kristus. Assurbanipal och Assyrien vann stora framgångar i krig eftersom de var ett skickligt krigsfolk som bl.a. var skickliga bågskyttar, men de använde sig också av t.ex. bepansrade ramm-maskiner. På detta sätt lyckades Assyrien under Assurbanipals regerinsgtid utöka sin makt genom att b.la. under flera krig krossa den forna fienden Elam, som var ett mäktigt rike som låg i nuvarande Iran år 640 före Kristus.

Assurbanipal dog 627 före Kristus och blev 41 år.

Vid datorn: Calle Doolke

Eusmilus

Eusmilus var ett sabeltandat kattdjur som kunde bli ungefär 2,5 meter långt och levde i våra dagars Frankrike och NordAmerika under tidsepoken Oligocen för mellan 23-35 miljoner år sedan.

Denna best, var förmodligen det största sabeltandande kattdjuret som levt på jorden.

Eusmilus var pg.a sin storlek mer långsam än bl.a. sin senare släkting kattdjuret Smilodon och därför tror forskare att detta djur levde av att döda stora, långsamma växtätande djur, men i takt som Eusmilus bytesdjur växte och blev större och snabbare så utvecklades också senare former av Eusmilus till snabbare kattdjur.

Forskare har också hittat en fossilskalle av den leopardliknande kattdjursarten Nimravus (falsk sabeltandad katt) där den fått ett rejält bett i sin panna av Eusmilus vassa sabeltänder.

Forskarna är i detta fall inte helt överens om detta var en vanlig strid mellan Nimravus och Eusmilus eller om Eusmilus faktiskt försökte döda det mindre kattdjuret för att ha det till middag.

En viktig skillnad som fanns mellan Eusmilus och dess andra sabeltandade kattsläktingar var att detta djur hade en lång svans.

Författare: Calle Doolke

Attila

Attila var en kung som levde mellan ungefär år 406 och 453. Mellan åren 434 och 453 härskade han över olika folkgrupper i främst ÖstEuropa men men under kung Attilas rikes storhetstid gick hans riksgräns från Donau till den södra delen av Östersjön och från Svarta Havet in till de centrala delarna av Europa. Kung Attilas styrkor anföll Balkanhalvön 2 gånger och under den andra invasionen nådde trupperna så långt fram till Konstantinopel dv.s. våra dagars Istanbul.

Attila styrde Hunnerriket tillsammans med sin bror Bleda fram tills denne dog under en jakt år 445 och det finns vissa påståenden att det ska ha varit Attila som såg till att Bleda dog men ingen vet säkert. Under slaget vid Katalauniska fälten år 451 då olika germanska folk som t.ex. västgoter tillsammans med romare hade ingått ett förbund lyckades de slå tillbaka hunnerna men Attila gav sig inte så lätt.

Redan 2 år efter slaget och strax före sin egen död år 453 anföll Attila och hans styrkor vår tids Italien. Attila dog samma år och det finns olika meningar om vad som orsakade hans död.

Det mest vanligaste påstående är att han under en bröllopsnatt fick näsblod och kvävdes. Attila blev 47 år gammal.

Vid skärmen: Calle Doolke